Men innan dess var det mycket som skulle ordnas. Lokal skulle ordnas med plats för publik. Ytterligare lokaler för att körerna skulle kunna öva under dagen. Förtäring, kaffe, juice. Vi lyckades i alla fall hyra Artisten som är ett mycket bra ställe med tanke på sådana här evenemang. Fast priset egentligen var för högt, eftersom Toner för Miljoner endast sponsrade med en mindre summa. Vi fick hoppas på att det skulle gå ihop sej med hjälp av publiken. Tyvärr kan man inte ha någon ”fest” i ordets rätta bemärkelse på Artisten. Där finns helt enkelt ingen plats för det. Synd med tanke på att behovet säkert finns för många fler tillfällen.
Ringa runt. Ta in priser. Kostnad för mat. Kolla lokaler. Skicka notmaterial till körerna på de låtar som skulle framföras gemensamt. Det var ”Käraste sångarsystrar och bröder”, ”Nocturne”, ”Amazing grace” och ”Dona nobis pacem”. För- tryckta affischer skulle skrivas på förhand och sättas upp över staden, det var över hundra! Allt snurrade på. Vi fick ett bra pris på Svarta Örnsällskapets ordenshus på Lennart Torstenssons gata nr 3, så vi bokade hela huset. Allt arrange- mang kring festen som skulle göras, gjorde att vi snabbt fixade en ”festkommitté” i kören. Denna kommitté specade upp allt som skulle göras för att festen skulle bli så bra som möjligt. Nya undergrupper bildades som utförde uppdragen. Sånghäften trycktes upp, Mat och dryck beställdes, dansmusik till levande musik, bordsplacering, lotteri och vinster. Konferenciär till konserten, val av kläder. Nya schalar i paljett-tyg syddes upp. Vinster köptes in. Blommor beställdes. Ragga sponsorer. Ja, det var en mycket, mycket hektisk period. Även vår kör skulle ju delta i uttagningen och behövde träna och öva in texter eftersom vi sjunger allt utantill. Det var mycket som rörde sej i våra huvuden under den här tiden, rädda som vi var att allt inte skulle klaffa. Men allt flöt på, och dagen D närmade sej med stormsteg.
Den 2:e mars träffades alla körerna kl 13 på Artisten. Det var jätteroligt att se dessa körer som man hade haft telefon- och mail-kontakt med så många ggr under tiden. Det var Cantorum, Alingsås Manskör, Gothia BarberGirls, Tutti Fruttikören, Esemble Doluri och Sävedalskören. Vi höll en kort information om schemat för dagen och annan praktisk information. Därefter gick alla till sina rum och körövningarna kunde börja. Timmarna flög iväg. Snart var klockan 17 och publik hade strömmat till. Körfesten kunde börja! Lars som har stor scenvana som aktör i Lerumsrevyn varje år önskade publiken välkommen och därefter gick alla körer in på scenen för att där framföra ”Käraste sångarsystrar och bröder”. Ett känt musikstycke av C M Bellman, men där texten gjorts om till rena ”geografilåten”. Alla städer i hela Sverige där körfester skulle genomföras eller hade genomförts var med. Totalt tror jag att det var 32 städer! Och det var en nyttig lektion för den som råkat vara sjuk på geografilektionerna i grundskolan!
De olika körerna framförde sin repertoar med bravur. Blandningen av körerna och dess olikheter gjorde att publiken njöt i fulla drag. Vårt eget framförande av ”Gröt gräs”, ”Så skimrande var aldrig havet”, ”Gubben Noak”, ”Land of the silverbirch” och ”Pelle Plutt” var vi nöjda med, men av olika grad. Ett par av låtarna kunde vi gjort bättre, men i stort sett var vi nöjda. Naturligtvis var vi väldigt spända på det samtal som Fred S skulle ha med varje körledare, och framförallt med Pia, vår körledare. Jublet var stort när vi fick veta att vi hade gått vidare till regiontävlingen i Göteborg den 20 april!
Festen på ordenshuset efteråt blev den dagens höjdpunkt. Maten var god, stämningen på topp. Själv hade jag en mycket trevlig ”alingsåsare” till bordet. Körerna bjöd på sej själva med spontana framträdanden. T o m en ”stand-up komiker” fanns med. Det var mycket skratt och prat. Musik-kontakter knöts med tanke på att göra något tillsammans någon mer gång. Efter kaffe och avec bjöds det upp till dans. Det bjöds både på bugg och foxtrot! Men likt askungen blev flera av de trevliga och dansanta herrarna hämtade om inte tolv, så halv tolv, och inte av vita hästar med vagn utan en beställd buss. Efter någon timma var vi bara ett fåtal kvar. Lyckliga och mycket, mycket trötta åkte vi hem. Körfesten var över. Allt hade gått över förväntan. Vardagen tillbaka. Men förhoppningsvis ses många av oss på körtävlingen den 20 april?