”En ska aldrig räkna ut nåt i förväg”, för att citera Raskens Ida, I Vilhelm Mobergs roman.
Och det är så sant som det är sagt, för livet blir som bekant inte alltid som man tänkt och planerat.
Kärra Nå’n hade sen länge planerat en konsert tillsammans med den norska damkören KorAll, som var på besök i Göteborg i helgen. KorAll hade sett oss på klipp från vår körresa till Thessaloniki, och hört av sig för att kolla intresse att sjunga tillsammans. Av flera olika anledningar blev det manfall i vår kör inför lördagen, och det kändes ärligt talat lite nervöst – hur skulle det gå när vi var bara halva styrkan?
Hur som helst – i strålande sensommarväder samlades vi i Kärra Nå’n på förmiddagen, för en repetition i Kärra Kyrka. Den gick riktigt bra, och sedan vidtog beredning av frallor och frukt, att bjuda de norska damerna på vid ankomst. Vi blev också inbjudna av en av våra nya medlemmar till hennes så lägligt placerade trädgård, bara ett stenkast från kyrkan och församlingshemmet. Så generöst och trevligt, med hembakade goda kakor till kaffe/te, vad kan man mer begära?
När bussen stannade utanför kyrkan och mängder av sommarklädda kvinnor hoppade av, förstod vi att nu hade KorAll anlänt.
Jag ska inte använda ordet ”trevligt” igen, för min syster brukar säga att jag uttrycker mig som en tant i sådana lägen, så OK – det var sådant gemyt redan från början när vi fikade tillsammans, det var helt enkelt norskt ”greit”… Det var så lätt och kul att prata (norskan har onekligen en pluspoäng där, för dom låter ju så glada och positiva, helt automatiskt 😉). Liksom på stående fot bestämdes det att vi besöker dom nästa gång, det är inte så långt till Moss söder om Oslo, inkvartering skulle säkert ordna sig, osv.
Sen var det dags för konsert! Det fina vädret till trots hade en liten men naggande god publik infunnit sig, och eftersom vi sjöng en kör i taget, fick vi börja med att sjunga för KorAll. Vi sjöng några sånger från film och musikal bl a, och när vi sjöng ”Gabriellas sång” var det flera i KorAll, som blev klart rörda och inte hade tackat nej till en näsduk – sådant är ren boost för Kärra Nå’n, som kändes lite som ”Alltid Nå’n” i lördags. Vi lämnade över med låten ”Hambanati” och det blev succé med handklapp och fyrhändigt på piano i sista versen.
Korall sjöng så vackert, så vackert under ledning av sin körledare, klädd i sin mammas rödblommiga julklänning från 70-talet (jag vet, för hon berättade det för mig över frallorna). I kyrkan fick Pia en underbar blombukett som tack för att KorAll fått komma på besök, och sen försvann damerna in till stan för att åka räkbåt i solskenet. På gjensyn! 😊
Några av medlemmarna i Kärra Nå’n fortsatte till Juliets creperie i Kungälv, en god o trevlig (!) avslutning på en härlig dag.
Som sagt – En ska aldrig räkna ut nåt i förväg, för ibland blir allt mycket bättre än man trott!
/ Karin, alt 1